Arkitekter i Lidingö

Arkitekter i Lidingö. På Schöldström Arkitektkontor AB arbetar man som arkitekter i Lidingö. Kontakta Schöldström Arkitektkontor för mer info om ni vill få tag på arkitekter i Gotland.

Arkitekt yrket

Arkitekt är en yrkestitel som vanligen används av personer som har akademisk examen i arkitektur, och planerar och/eller utvecklar byggnader och utemiljöer.

Det finns flera sorts arkitekter. Då man pratar om titeln arkitekt menar man i själva verket "byggnadsarkitekt" (eller äldre "husarkitekt").

Ordet Arkitekt

Ordet arkitekt kommer av latinska architectus eller grekiska arkhitekton. Ordet är alltså en sammanslagning av de grekiska orden archos och tekton. Archos är ett förled som kan utläsas mästare eller överordnad (samma ordled som i ärkebiskop och ärkefiende) och tekton kan betyda snickare eller byggare. Således kan man säga att arkitekt betyder mästare i byggnadskonst eller överbyggmästare.

Arkitekt som yrkesroll

En arkitekt arbetar med planering av byggnader och byggda miljöer, där målet är att anpassa byggnaden både konstnärligt och kontextuellt med den omgivning den är placerad i, samt utforma dess interiör med en rumslig medvetenhet. För att uppnå detta måste en arkitekt förstå en byggnads uppbyggnad och konstruktion, samt dess anknytning till platsen, undersöka hur människor använder sig av byggda miljöer och det samband som finns däremellan.
 

Arkitektens verktyg

De verktyg som en arkitekt använder sig av för att skapa en byggnad är:

skissande.
modellbyggande.
ritningar i planer och snitt.
it-modellering.

Övriga yrkesområden för arkitekter

Arkitekter kan också arbeta med möbelformgivning, samhällsplanering, stadsplanering, landskapsarkitektur, landskapsplanering, konstruktion, design, varumärkesarkitektur, miljökonsekvensutredningar och som kvalitetsansvarig enligt plan och bygglagen, bygglovsgranskare med mera. Det handlar således om en yrkeskår med en mångfald av specialiseringsmöjligheter. Dock har yrkesrollen för en arkitekt mer och mer fokuserats på byggnader, då mer specialiserade yrken, såsom formgivare, inredare och stadsplanerare till stor del övertagit dessa områden.
Titel

I de flesta EU-länder är arkitektyrket reglerat; både titeln ”arkitekt” och rätten att utöva arkitektyrket är lagskyddade och kopplade till en arkitektutbildning. I många EU-länder finns också någon form av registreringsordning.

I antikens Grekland avsåg titeln den person som ansvarade för både formgivningen och genomförandet av viktiga byggnader - han var bevandrad såväl inom estetik som konstruktion och dirigerade även arbetet på byggarbetsplatsen samt skötte leveranser av byggmaterial med mera. Så har det mer eller mindre förhållit sig fram till modern tid då konstruktionsläran utvecklade sig till en egen disciplin och arkitekten alltmer arbetade med den övergripande planeringen.

Arkitekten i Sverige

Sverige är ett av få EU-länder där arkitekttiteln inte är skyddad. I Sverige är det dock vanligt att arkitekter med fullgjord arkitektexamen (som uppfyller EU:s kvalifikationsdirektiv)och minst två års arbetserfarenhet beviljas använda den skyddade titeln Arkitekt AIS eller Arkitekt SAR/MSA. Titeln Arkitekt SAR/MSA utfärdas av och refererar till medlemskap i intresseorganisationen och fackförbundet Sveriges Arkitekter. Titeln Arkitekt AIS utfärdas av och refererar till medlemskap i den fackligt obundna yrkesideella föreningen Arkitekter I Sverige. Titeln Arkitekt AIS eller titeln Arkitekt SAR/MSA har som syfte att vidimera yrkeskvalifikationer som arkitekt.

Närliggande yrkesgrupper

landskapsarkitekt, inredningsarkitekt och planeringsarkitekt använder ett prefix som visar mer specifikt vad man arbetar med.

Arkitektens Utbildningi Sverige

Arkitektexamen är reglerad av högskoleförordningens bilaga 2 och följer kvalitetskraven i EU:s kvalifikationsdirektiv (Direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer). En arkitektexamen omfattar 300 högskolepoäng (5 års studier) för dem som påbörjat utbildningen efter 1 juli 2007 eller 270 högskolepoäng (4,5 års studier) för dem som påbörjat utbildningen före 1 juli 2007. Arkitektutbildningen innehåller kurser i att planera, utforma, förvalta och förnya byggnader och bebyggelsemiljöer. Fyra universitet i Sverige har rätt att dela ut arkitektexamen: Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet och Umeå universitet. Genom EU:s direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (kvalifikationsdirektivet) fastställs vilka krav som skall ställas på en arkitektutbildning och annan behörighet för att erkännas i ett annat EU-land eller EFTA-land. För Sverige gäller svensk arkitektexamen.

För att kvalificera sig till arkitekturprogrammen behövs förutom grundläggande behörighet även studier i naturvetenskapliga ämnen som Matematik C, Kemi A, Fysik A (alternativt Naturkunskap A+B istället kemi och fysik) och Samhällskunskap A. Man kan ta sig in på tre olika sätt (urvalsgrupper): BG (betygspoäng gymnasiet), HP (poäng högskoleprovet) och AU (poäng arkitektprovet). Konkurrensen är hård med höga antagningskrav och med flera tusen sökande varje år. Antagningspoäng från gymnasiebetyg och högskoleprov ligger på 20,00 respektive 1,9 poäng. Antagningspoängen varierar från år till år och från skola till skola men ligger generellt på dessa nivåer.

Övriga utbildningar för arkitekter

Sedan åtminstone 1800-talet gör man ibland dessutom en distinktion mellan "konstnärliga" arkitekter och det som då kallades "fortifikationsingenjörer". Denna distinktion kan fortfarande skönjas i det faktum att det i Stockholm faktiskt finns två arkitekturskolor: KTH och Arkitekturskolan Konsthögskolan (som ej har examinationsrätt för arkitektexamen men erbjuder fortbildning).

Vid Arkitekturskolan på KTH inrättades 2002 magisterprogrammet Design och Byggande på 60 poäng. För att söka till programmet krävdes en kandidatexamen på 120 poäng från en byggnadsingenjörs- eller arkitektutbildning. En slutförd magisterexamen i Design och Byggande omfattade således 180 poäng med möjlighet att arbeta som arkitekt och/eller ingenjör.

Vid Luleå tekniska universitet inrättades år 2005 en civilingenjörsutbildning i arkitektur. Denna utbildning innehåller dock en mindre del arkitektur, och kan inte ses som en skolning till arkitekt i dess traditionella bemärkelse.

Från hösten 2006 finns en ny utbildning som ger möjlighet till dubbel examen som både arkitekt och civilingenjör på Chalmers. Utbildningen heter Arkitektur och teknik och är på 300 till 360 högskolepoäng.

Sveriges första diplomerade, kvinnliga arkitekt var Brita Snellman. Vid fackskolan för arkitektur på Tekniska högskolan 1920 var hon extra elev. Året efter blev det lagstadgat att kvinnor fick bli ordinarie elever. Hon praktiserade som murare 1922 i Hedemora och avlade arkitektexamen 1924. Hon anställdes i augusti samma år på byggnadsrådet Hjorts arkitektkontor.