Keramik i Norrköping

Keramik i Norrköping. Terra Silica. Vi erbjuder kermik och vi är återförsäljare av Sebex sortiment.
För mer info vänligen ring.

Keramik (av grekiska: keramos, krukmakarlera) betecknar all plastisk lera, som lergods, stengods, flintgods, porslin m fl, och menar såväl framställningen av godsen som godsen i sig. De keramiska godsen kan efter godsets hårdhet, dess genomskinlighet och glasyrens beskaffenhet delas i vissa huvudgrupper:

1:lergods med transparent glasyr,
 *det tegelliknande grova och oglaserade lergodset (terrakotta),
 *de antika vaserna,
 *det enkla glaserade krukmakargodset

2:lergods med täckande glasyr och
*den så kallade fajansen eller majolican, glaserat med vit tennglasyr och färgrikt dekorerat.
 *stengodset

3:stengods är bränt så högt att leran har sintrat, dvs. kvartset i leran har smält samman så att glasyr inte är nödvändig för tätheten.
 *olika former av porslin.

Bearbetningsmetoder

Lera måste göras smidig innan den används. Viktigt att tänka på innan bearbetning påbörjas är att göra leran homogen det vill säga att arbeta bort eventuella kvalitetsskillnader, luftbubblor med mera i lermassan genom att slå leran, knåda eller att köra i en så kallad lerkvarn. Lera man köper i paket från lerfabriker numera är färdigbearbetad och luftfri, och behöver inte förberedas för användning.

*Kavling
*Tumning
*Ringling
*Klappning
*Drejning
*Gjutning

Krukmakeri är tillverkning av krukor och andra föremål av lera, samt den verkstad som detta görs på lera. En person som arbetar med krukmakeri kallas för krukmakare. Krukmakaren drejar krukor, fat och andra föremål på en drejskiva.

Efter torkning bränns leran och bildar ett nytt material: keramik, efter grekiskan keramos, som betyder bränd lera. Keramik kan bland annat delas in i lergods och stengods, där den huvudsakliga skillnaden är temperaturen. Lergods bränns vid runt 1 000°C och stengods vid runt 1 250°C. Traditionellt arbetade krukmakaren med lergods, leran bröts i närheten av krukmakeriet och produktionen var till största del bruksgods.