Murare i Malmö

Murare i Malmö

Välkommen till Murfirman i Malmö HB som erbjuder profesionella murare som hjälpa dig med murning, murningsarbeten, blockmurning, putsning, fasadbehandling, kakel, klinker, målning med mera, Vi bygger även tegelhus.

Vi är medlemmar i PER och är behörig våtrum enligt BKR ( Bygg Keramik Rådet ).

Bygg keramik rådet

För mer information ring eller besök oss gärna, Välkommen!

Allmänt om Murning

En mur är ett byggnadsverk eller en byggnadsdetalj, vanligen av staplade stenar eller tegel eller en gjuten massa som betong, eller en kombination av dessa, avsett som försvar eller avgränsning samt gränsmarkering. För att öka en stenuppbyggd murs täthet och styrka kan stenarna förenas med murbruk. En mur utan murbruk kallas kallmur.

En mur består av på varandra i skikt lagda regelmässigt ordnade stenar. Murens styrka beror på murens tjocklek i förhållande till längd och höjd, stenarnas form, tyngd, täthet, hårdhet, porositet och hur de läggs i murförband samt eventuellt murbruks egenskaper. Murar kan till sin funktion ha olika uppgifter, till exempel utgöra stödmur eller beklädnadsmur (skalmur). En bärande mur kan vara hålmur eller massivmur. Murar som bär upp valv kallas för vederlagsmurar. En mur av rätvinkliga stenar och genomgående skift kallas kvadermur. Saknar muren genomgående skift kallas den rubbelmur.

I ett hus delar man in murarna i grundmur, sockelmur och väggmur. En väggmur kan i sin tur vara en yttermur eller innermur. En innermur som går i byggnadens längdriktning kallas för hjärtmur, annars är det en skiljemur. Den del av väggen som befinner sig mellan sockel och takfot kallas murliv. I Sverige är en mur alltid bygglovspliktig. Många kommuner har arbetat fram egna riktlinjer för vad som är en bygglovspliktig mur eller en bygglovsbefriad "kantsten".

Murning

En mur (av latinets murus, "mur") är ett byggnadsverk eller en byggnadsdetalj, vanligen av staplade stenar eller tegel eller en gjuten massa som betong, eller en kombination av dessa, avsett som försvar eller avgränsning samt gränsmarkering. För att öka en stenuppbyggd murs täthet och styrka kan stenarna förenas med murbruk. En mur utan murbruk kallas kallmur.

En mur består av på varandra i skikt lagda regelmässigt ordnade stenar. Murens styrka beror på murens tjocklek i förhållande till längd och höjd, stenarnas form, tyngd, täthet, hårdhet, porositet och hur de läggs i murförband samt eventuellt murbruks egenskaper. Murar kan till sin funktion ha olika uppgifter, till exempel utgöra stödmur eller beklädnadsmur (skalmur). En bärande mur kan vara hålmur eller massivmur. Murar som bär upp valv kallas för vederlagsmurar. En mur av rätvinkliga stenar och genomgående skift kallas kvadermur. Saknar muren genomgående skift kallas den rubbelmur.

I ett hus delar man in murarna i grundmur, sockelmur och väggmur. En väggmur kan i sin tur vara en yttermur eller innermur. En innermur som går i byggnadens längdriktning kallas för hjärtmur, annars är det en skiljemur. Den del av väggen som befinner sig mellan sockel och takfot kallas murliv. I Sverige är en mur alltid bygglovspliktig. Många kommuner har arbetat fram egna riktlinjer för vad som är en bygglovspliktig mur eller en bygglovsbefriad "kantsten".

Kakel

Kakel, lergodsplattor med glasyr på en sida, används som skyddande och ofta dekorativ väggbeklädnad. Kakel är att finna i simhallar, badrum och kök, samt i olika lokaler för livsmedel och deras tillverkning. 

En typ av kakel finns som utvändig dekorativ beklädnad på kakelugnar. I vissa länder, särskilt Spanien, Portugal och Brasilien har man en tradition av att dekorera byggnader med kakel.

Slaget vid Aljubarrota, konstverk i kakel av den portugisiske konstnären Jorge Colaço.
Kakelbeklädnad tål inte frost eftersom kakel suger åt sig fukt; klinker är mer frostsäker. De olika miljöerna är att beakta vid montering av kakel samt de olika sättbruken och fogbruken.

Puts

Puts är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt. Putsen, putsbruket, har använts som fasadmaterial sedan antiken. Putsens syfte är att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande väggen samt att ge en vacker yta.

Putsbruk består av bindemedel, ballast och vatten. Ballasten är vanligen sand, bindemedlet är olika proportioner av till exempel cement, gips, kalk eller plast. Putsbruk delas in i hållfasthetsklasserna A-E, där A är hårdast och E mjukast. Det som avgör hårdheten i vanlig fasadputs är blandningen cement/kalk. B- och C-bruk är idag vanligast vid putsning. D och E används främst till äldre byggnader.